Vem äger egentligen er domän? En femminutersgenomgång

Domännamnet är grunden för både webbsidan och e-posten. Ändå är det en av de saker företag har sämst koll på. Den registrerades kanske av en tidigare anställd, av webbyrån som byggde första sidan eller av en släkting som "kunde datorer". Så länge allt fungerar märks det inte. Den dagen något ska ändras kan det bli ett stort problem.

Den här genomgången tar ungefär fem minuter och ger svar på det viktigaste.

Tre roller som ofta blandas ihop

• Innehavaren är den som äger domänen juridiskt. Det är den som har rätt att bestämma över den.
• Registraren, eller ombudet, är företaget där domänen är registrerad och där den förnyas och betalas.
• DNS-leverantören är där inställningarna finns som styr vart webbsidan och e-posten tar vägen. Det är ofta samma företag som registraren, men behöver inte vara det.

Att veta vem som är vad är halva jobbet.

Steg 1: Slå upp domänen

Uppgifterna om en domän går att slå upp med en så kallad whois-sökning. Enklast är en webbtjänst, till exempel Loopias whois-sök. Skriv in domännamnet så visas uppgifterna direkt.

Där ser ni åtminstone:

• vilken registrar domänen ligger hos
• när domänen löper ut
• vilka namnservrar den använder, alltså var DNS finns

Uppgifter om innehavaren kan vara dolda av integritetsskäl. Då är det registraren som kan svara på vem som står som innehavare.

Steg 2: Kontrollera att innehavaren är företaget

Innehavaren ska som regel vara företaget, med organisationsnummer — inte en anställd eller en konsult. Står någon annan som innehavare är det i praktiken den personen eller det företaget som äger er adress.

Är innehavaren fel går det i de flesta fall att ändra genom ett innehavarbyte hos registraren. Det kräver oftast att den nuvarande innehavaren godkänner bytet, så det är betydligt enklare att ordna medan alla fortfarande är nåbara och överens.

När webbyrån står som innehavare

Ibland är det praktiskt att webbyrån registrerar domänen åt kunden, till exempel när en ny sida ska upp snabbt eller när byrån sköter hela driften. Det gör vi också ibland. Det är inget problem i sig, så länge det är tydligt reglerat i avtalet:

• att domänen tillhör er, även om byrån står som innehavare
• att den förs över till ert eget konto om avtalet sägs upp

Står er domän på byrån, kontrollera att avtalet säger just detta. Saknas en sådan skrivning, be om den — det är betydligt enklare att komma överens om nu än den dag samarbetet tar slut.

Steg 3: Kontrollera vem som kommer åt kontot

Hos registraren finns ett kundkonto där domänen administreras. Ta reda på:

• Vems e-postadress kontot är kopplat till. Använd en adress som företaget styr över och som inte försvinner när någon slutar, till exempel en gemensam adress för IT eller ekonomi.
• Vem som har inloggningen. Minst två personer i företaget bör kunna komma åt kontot.
• Om tvåstegsverifiering är påslagen. Den som tar över kontot kan flytta domänen eller ändra var e-posten hamnar.

Steg 4: Kontrollera förnyelsen

En domän som inte förnyas stängs av och kan till slut registreras av någon annan. Kontrollera att:

• automatisk förnyelse är påslagen
• betalkortet eller fakturaadressen som används fortfarande gäller
• påminnelserna går till en adress som någon läser

Steg 5: Vet vad som händer vid byte av leverantör

Att flytta en domän till en ny registrar är i regel enkelt, men det finns några saker att känna till:

• För de flesta toppdomäner behövs en auktoriseringskod, ibland kallad EPP-kod, från den nuvarande registraren. Den ska ni kunna få ut utan krångel.
• Vissa domäner är låsta mot flytt en period efter att de registrerats eller flyttats.
• DNS följer inte alltid med. Om DNS ligger hos den gamla leverantören och tjänsten avslutas slutar webbsida och e-post att fungera, även om själva domänen flyttats korrekt. Exportera eller skriv av alla DNS-poster innan något sägs upp.

Den sista punkten är den vanligaste orsaken till att e-posten plötsligt slutar fungera efter ett leverantörsbyte.

Checklistan

1. Innehavaren är företaget — eller så står det i avtalet med byrån att domänen är er och förs över om avtalet sägs upp.
2. Kontot hos registraren är kopplat till en gemensam e-postadress.
3. Minst två personer kan logga in, med tvåstegsverifiering.
4. Automatisk förnyelse är påslagen.
5. Ni vet var DNS ligger och har en kopia av posterna.

Hittar ni något som inte stämmer är det bäst att ta tag i det nu, medan ingenting är akut. Vill ni ha hjälp att reda ut det kan vi gå igenom det tillsammans.